دار بيبليون
Andlig psykologi, Modern psykologi, Sufism och Buddhism, Anteckningar från en VisioConference Av Lwiis Saliba på Zoom, 6/11/2024
I denna presentation kommer vi att diskutera tvångssyndrom, OCD, inte bara som en sjukdom, utan också som en tankemekanism som de flesta människor använder sig av, och vem av oss har inte lidit av OCD någon gång i sitt liv? Koranen talar, som vi redan har nämnt, om det i sin sista sura (Folkets sura 114). Den psykologiska skola som har visat avgörande resultat vid behandling av tvångstankar i allmänhet och OCD i synnerhet är kognitiv beteendeterapi (KBT). I den här presentationen kommer vi att se hur denna skola ligger nära och inspireras av buddhistisk psykologi.
Vi hänvisar till boken ”Break free from OCD” av Fiona Challacombe m.fl. Detta är kanske det viktigaste verket i ämnet som finns på arabiska, eftersom författarna är framstående internationella specialister på behandling av OCD (obsessive-compulsive disorder). Som vi redan har nämnt i en tidigare artikel är symtomen på denna psykologiska störning inte begränsade till dem som lider av den, men det är en tankemekanism för den överväldigande majoriteten av människor, även om den inte når sjukdomsgraden, och skillnaden mellan en normal person och en patient är inte i tvångssyndromens kvalitet och natur, utan i deras kvantitet och graden av deras frekvens och upprepning. I detta avseende säger författarna (s. 256) ”Vi är alla predisponerade för att känna oss oroliga, och det är nyttigt och nödvändigt att oroa sig, men i en normal proportion. Oroliga tankar kan inte vara destruktiva. Att tro att orostankar kan skada hjärnan är en OCD-fälla”.
Författarna behandlar sina patienter med kognitiv beteendeterapi (KBT). De skriver (s. 283): ”Den behandling som är förstahandsvalet vid OCD hos barn och vuxna är kognitiv beteendeterapi. Detta är en typ av samtalsterapi som inkluderar exponering och responsprevention (ERP)”.
De definierar det på följande sätt (s. 15): ”Aaron Tim Beck (1921-2021) är skaparen av kognitiva teorier och kognitiv terapi. Beck försökte få Freuds teorier att fungera. Det verkade som om psykoanalysen inte fungerade när han försökte hjälpa sina patienter”. Författarna fortsätter med att förklara (s. 16-17): ”I korthet innebär Becks teori att människor inte känner sig ängsliga, upprörda, arga eller ledsna på grund av vad som hänt dem, utan snarare på grund av vad de trodde att det betydde. Beck visade att depression inte kommer direkt från vad som har hänt människor, utan från hur de har tolkat händelserna. Vidare visade Beck att det sätt på vilket människor uppfattar och tolkar det som har hänt dem är kopplat till en tro på sig själva och världen i allmänhet, liksom till deras tro på framtiden. Människor tänker på ett visst sätt på grund av erfarenheter som har påverkat vad de tror om sig själva och om världen”.
I detta sammanfaller Beck helt med den buddhistiska andliga psykologin, vars syn på världen sammanfattades av filosofen Schopenhauer i ett berömt talesätt: ”Världen är min uppfattning av den” (is my representation).
När det gäller hur tvångstankar uppstår och hur de kan behandlas förklarar författarna (s. 98): ”Att försöka undvika tankar är i sig en viktig del av OCD. Det är mycket svårt för de flesta människor att inte tänka på något; för att få bort en tanke ur huvudet måste man tänka på den. Det ironiska med att försöka undertrycka en tanke är att det gör den viktigare. Att försöka undvika tankar är inte bara svårt, det är också meningslöst och kontraproduktivt.
Här är en välkänd zen-historia: ”Lärjungen ber sin mästare att lära honom att transcendera. Mästaren svarade ‘tänk bara inte på apor’. Lärjungen trodde att det var lätt, men han var fångad i en paradox: när han försökte att inte tänka på en apa, tänkte han faktiskt på en. Det slutade med att han blev besatt av apor. Så han berättade om problemet för sin mästare och sa: ”Mästare, jag bryr mig inte ett dugg om transcendens, men befria mig från apor!
Detta var ett effektivt och skickligt paradoxalt sätt för mästaren att lära sin lärjunge att: 1-Transcendens är varken att tänka eller inte tänka, utan snarare att gå bortom tankarna, och genom sinnet transcenderar vi själva sinnet. 2 – Att kämpa mot tankar innebär att man ger dem näring och mer energi. Istället för att försöka jaga bort tankarna behöver man bara observera hur de rör sig, så försvinner de helt naturligt.
Behaviouristerna (KBT-psykologerna) fortsätter med att varna för de skadliga konsekvenserna av förträngning (s. 254): ”Att försöka undertrycka tankar gör det bara mer sannolikt att de kommer tillbaka till sinnet. Försäkran kan ge dig tillfällig lättnad, men det undergräver oundvikligen ditt självförtroende eftersom du alltid kommer att hitta luckor i svaret. Ta exemplet med fienden som kommer för att irritera dig på en fest. Om du skriker åt honom kommer alla att ta hans parti för att försvara honom, men om du låtsas att han inte är där blir det bättre. Han kommer inte att ha något grepp och kommer att försvinna och lämna dig i fred.
Dessa tillkortakommanden beror ofta på tvivel, vilket är det främsta kännetecknet för OCD och i själva verket dess största katastrof (s. 269): ”OCD kallas ibland för tvivlets sjukdom. Ett av de skadliga tvivlen som förknippas med tvångssyndrom är huruvida ditt verkliga problem är tvångssyndrom eller inte.”
Beteendepsykologer menar att när vi väl inser att vi lider av tvångssyndrom har vi kommit mer än halvvägs i behandlingsprocessen. Inom shamanismen minskar demonens kraft när den väl har identifierats och fått ett namn, och den försvinner så snart den har upptäckts och demaskerats. Det är intressant att notera att i koranisk och sufisk mening är besatthet: wasswâs och satan synonyma: wasswâs är en inre konversation, som en dold röst, och det är också Al-Khanâs (sura Al-Nas 114/4). Så snart man upptäcker waswâs och inser dess inre verkningar i själen, försvagas den och börjar försvinna! Waswasa-mekanismen är som en inre djävul, en nafs ammâra نفس أمّارة: ondska som verkar både inom dig och mot dig!
När det gäller OCD-sjukas tvivel säger författarna (s. 255): ”Det är omöjligt att uppnå visshet om tvångsmässiga tvivel. Ju mer du försöker uppnå säkerhet, desto mindre säker blir du, och du hamnar då i en ond cirkel.”
Lösningen är att uthärda tvivlen. För vi lever i en värld som saknar visshet, och sufierna hävdar att den enda vissheten i detta världsliga liv är döden, och de säger i tolkningen av koranversen: {Dyrka din Herre tills visshet kommer till dig} (Al-Hajar 15/99) att det som avses är döden. Författarna, och kognitiv beteendeterapi (KBT) i allmänhet, står inte långt från denna sufiska psykologi, eftersom de säger (s. 209): ”Idén om att tolerera tvivel är en viktig del av behandlingen av OCD. OCD kan dränka dig i ett hav av tvivel (…) I beteendeexperiment är det viktigt att tolerera tvivel och osäkerhet. Osäkerhet är en integrerad del av livet, eftersom vi alla lever med osäkerheten om döden, sjukdom eller vad framtiden bär med sig. Om vi inte är säkra, betyder det inte att vi helt saknar säkerhet. Tvångssyndrom kan ha övertygat dig om att du måste vara 100 % säker på allt. Men detta är ofta omöjligt.
Innebär inte Buddhas tystnad och hans vägran att engagera sig i metafysiska frågor och att svara på frågor som rör den osynliga världen att han alltid och oundvikligen är föremål för skepticism? Buddhas nobla tystnad om de stora metafysiska frågorna är också ett sätt att acceptera osäkerhet, till exempel om världens evighet, andarnas och själens existens. Han vägrade att svara på en munks frågor i detta ämne. Ananda frågade honom varför han inte svarade. Buddha svarade: ”Om jag hade sagt till honom att världen var evig, skulle han fortfarande ha tvivlat på det. Det finns en likhet med sufiernas synsätt: två saker är väsentliga: nuet – sufierna är ögonblickets son – och döden. Detta är mycket likt det buddhistiska perspektivet. Allt annat är osäkert, men ändå distraheras de flesta människor av möjligheterna i metafysiska konstruktioner i stället för att möta nuet och döden. Detta är en viktig gemensam nämnare mellan KBT (behaviorism) och buddhism och sufism. Den ger goda resultat vid behandling av tvångssyndrom, ångest och fobier. Man har också undvikit att fastna i analytiska detaljer. KBT-specialister inspireras regelbundet av buddhistisk psykologi.